Om jag hade vetat att jag skulle behöva sitta och titta på Kevin Costners lilla cowboymustasch som fladdrade i vinden i FYRA timmar, hade jag ju inte valt den filmen före deckaren på fyran. Jesus... Aja, trots allt satt jag ändå där i slutet och blev rörd då han fick sin indiantjej och blev accepterad av stammen, och vargen (la la la...pms...)

Idag har jag gjort följande:

-Varit sjuk
-Tittat på Candid Camera
-Ätit en påse gifflar
-Cyklat och hyrt Järn 3:an (och sett den)
-Kokat en kronärtskocka i 47 min
-Vunnit 50 spänn på Triss
- Sett på Dansa med vargar med mamma, som somnade (även fast hon alltid hävdar att hon varit indian i ett tidigare liv... hippejävel)
-Pratat med en galen rysk man som ringde på när jag låg och sov och ville erbjuda sig att asfaltera om vår garageuppfart ("You need stones, yes? Big stones, for the car, yes?")
-Sett slutet på Bringing out the dead

Alltså en mycket givande dag.

Flugjävel! Av alla sköna ställen i det här rummet att sitta på, varför välja mig gång på gång på gång?!

Imorgon planerar jag att vara frisk big time och åka till Saltjöbaden och bada igen eller nåt.

Jag känner mig så galet galet hamronisk just nu. Allt jag gör sker som i ett hamoniskt töcken. Sjärt varför (okej, det där slutar liksom inte vara kul).

Det kan ju iofs hjälpa att ligga i solen på en strand i Saltsjöbaden med en knastrig radio som spelar Sommar i p1 (förutom fucking jävla Malin Berghagen som höll på att förstöra min dag med sina fantastiskt revolutionernade insikter: "Jag tror... att man måste älska sig själv, för att kunna älska någon annan..") ha en Fantomen vid sidan, smutta på en kaffe och äta på en giffel. Beautiful. Det är sjukt, förut hade jag aldrig kunnat ligga still såhär länge och inte göra något speciellt utan att få panik. Is nice, man tackar.

Inte ens jobbet och köttbullsmatos kunde ta ner mig. Ha! Dessutom så har min mest ondskefulle chef med de mest elaka små rättögonen fått sparken (eller, förlåt... gått på semester, långvarig semester) och den rövigaste kocken med de sämsta komentarerna ("Så om du är vegeterian, då intar du alltså INGET KÖTT i munnen? Höhöhö... Fattaru, INGET KÖTT") har slutat för sommaren. So it was all good. Nu ska jag bara jobba galet fläskmycket nonstop i två veckor innan jag går på SEMESTER!

Bland det skönaste med att min chef har fått sparken är att jag slipper stå och bli äcklad av hans lismande och inställsamhet för människor i samhällets gräddfil. Jag vet inte om det mest är för att jag är trött på jobbet och gästerna överhuvudtaget, men jag har börjat bli så jävla äcklad av överklassen. I mitt huvud ser jag dem alla som den där tjocka mannen i Monty Python som expolderar av fetma, när de sitter kväll efter kväll och äter gåsleverterrin och dricker okristligt dyrt vin. Jag vet inte, det är liksom när det inte handlar om den livskvalitet som varje individ förtjänar, utan istället om ett förjävla ojämnt fördelat överflöd. Annat som fick magen att vända sig var Fredrik Ljungbergs festande i Båstad som Aftonbladet så fint rapporterande om, där man lade 10.000 jävla spänn på en pava skumpa som bara sprutades ut. Jag kanske är fett fett tråkig, men man beter sig fan inte så. Det är iofs kanske fel att anklaga dem för att vara oetiska, för de lever i helt andra referensramar, utan ett bajsbrev kanske istället bör skickas till medierna som tycker att detta är av nyhetsvärde och målar upp det som något häftigt som våra idoler gör. Jag vet inte jag... det handlar på något sätt i det osmakliga i att se sig som förmer än andra, och jag tänker på när min mamma, uppväxt i överklassen på Djursholm, har berättat om hur mycket hon skämdes när hennes familj gick på restaurang och hennes pappa förutsatte att de skulle få det bättre och det bästa bordet. Hur fel det kändes.

Well well...

Så då en spontan ståuppkomiker övergång till något helt annat.

Om detta innehöll alla näringsämen skulle jag kunna skippa att äta allt annat:

• Gifflar
• Vaniljyoghurt
• Varmkorv med bröd

To be continued...