Hammarby?
åh crap.. Det här kommer ju att ta aslång tid... Tänker inte vara keffa charter turisten som skriver utan å, ä och ö så nu sitter jag och klistar in.. Förjävla jobbigt må jag säga. Men vad gör man inte va? Haha, fast den skulle ju vara skön också... En Viktoria Silvstedt! Att jag har varit borta sååå länge att jag inte längre minns de rätta svenska orden utan använder mig.. ehm.. english.. ehm, expressions.
Well. Hrm!
Bolgona är TOTALT strålande det är fasen inte klokt. Förutom att jag har varit lika otrursföljd som Stig Helmer under hela resan (Hammarby..? Hammarby? JA min väska kom inte fram...) så har allt gått lent som en messmörsmacka! (jävla göteborgare som prackar på mig sina satans uttryck. Lent?) I love this. Det är såhär man ska leva. Mitt boende är ett jävla skämt men det är ganska underhållande. Litet gult rum(cell? håla?) med fönster med galler ut mot trapphuset, totalt oisolerat vilket innebär att jag bland annat får njuta av sånglektionerna som den italienska damen mitt emot håller i, saxofonkillen en trappa upp och paret som alltid bråkar och har försoningssex efteråt. Strålande. Men Luigi som jag bor med är trevligaste (och högaste, hand i hand?) liraren i stan som då och då tar med mig på stora italienska luncher och middagar tillsammans med hans polare (helst också när jag är galet bakis..) och göder mig med prosciutto, lasagne och vin (eftersom jag typ fasen inte har råd att köpa egen mat för Bologna är dyrare än dyrast...). Is nice.
Den här veckan är det snorigt kallt men nästa vecka ska solen återvända och då sitter jag där på Piazza Maggiore igen med glassen (Italiensk gelato! Du behöver ingen karl någonsin igen raring om du smakar pistageglassen på Via Castiglione... Shit och kära Gud i himlen har aldrig smakat något liknande..), med brillerna, med sköna sällskapet, spisar jazz och kollar in diverse människor och freaks som passerar.
La vita... (shit vad jobbig jag är, haha)
tjing
Well. Hrm!
Bolgona är TOTALT strålande det är fasen inte klokt. Förutom att jag har varit lika otrursföljd som Stig Helmer under hela resan (Hammarby..? Hammarby? JA min väska kom inte fram...) så har allt gått lent som en messmörsmacka! (jävla göteborgare som prackar på mig sina satans uttryck. Lent?) I love this. Det är såhär man ska leva. Mitt boende är ett jävla skämt men det är ganska underhållande. Litet gult rum(cell? håla?) med fönster med galler ut mot trapphuset, totalt oisolerat vilket innebär att jag bland annat får njuta av sånglektionerna som den italienska damen mitt emot håller i, saxofonkillen en trappa upp och paret som alltid bråkar och har försoningssex efteråt. Strålande. Men Luigi som jag bor med är trevligaste (och högaste, hand i hand?) liraren i stan som då och då tar med mig på stora italienska luncher och middagar tillsammans med hans polare (helst också när jag är galet bakis..) och göder mig med prosciutto, lasagne och vin (eftersom jag typ fasen inte har råd att köpa egen mat för Bologna är dyrare än dyrast...). Is nice.
Den här veckan är det snorigt kallt men nästa vecka ska solen återvända och då sitter jag där på Piazza Maggiore igen med glassen (Italiensk gelato! Du behöver ingen karl någonsin igen raring om du smakar pistageglassen på Via Castiglione... Shit och kära Gud i himlen har aldrig smakat något liknande..), med brillerna, med sköna sällskapet, spisar jazz och kollar in diverse människor och freaks som passerar.
La vita... (shit vad jobbig jag är, haha)
tjing