6.05.2006

Paris

Haha!

Min väska kom först på rullbandet! Hur ofta händer det? Jag kände mig väldigt stolt. Bra jobbat.

Gah... är ganska död och kan knappt tänka eller hålla ögonen öppna efter flygresan egentligen... Men, but, stjärt.... (...) Jag bara måste få skriva lite om Paris.

Jag älskar den staden. Så mycket. Jag ska inte använda orden genuint, eller folkmyller, eller, puls, som min mamma just beskrev den för pappa. Jag ska bara säga: KÄRLEK.

Och det handlar inte om att jag är turistförblindad, om att Parisarna har charmat mig som turist i deras stad. Det är inte som att komma hem från Bulgarien med ett läderhalsband som det står Georgio på (och en könssjukdom..?) eller att ha druckit sprit ur hinkar för fem spänn och komma hem och klaga på att svenskar är för stela. Paris är inte en turistvänlig stad, alls. Men det är ju omöjligt att inte tycka om den.

Sen är ju jag ganska naiv, det måste ju tilläggas... Jag kan tycka att något ser fantastiskt ut och är ljuvligt, bara för att människor pratar franska (nej Patrik, det är fan inte ett aggressivt språk)

Wah! Och alla människor är så jävla vackra! Det är helt sjukt. I Maraiskvarteren såg jag mina livs kärlekar någon gång varje minut. Det är som de absolut snyggaste och vackraste människorna hemma, som försöker se ut som Parisbor, fast ännu vackrare. Oh my gosh.

Det enda jobbiga var, att man så plågsamt vill vara en del av det, på heltid. Avund.

DOCK, kan jag konstatera, att min kärlek för Stockholm lever kvar. Det är en förjävla fin stad alltså, really.

Haha, sen har det ju varit en jävla resa att vara med mamma. Det är med skräckblandad förtjusning jag minns hur hon smygsprang efter några judar för att fota dem bakifrån, hur hon trodde att fransmännen förstod svenska bara man pratade med fransk brytning, hur hon diggade musiken på en bar vid Marais danscenter (bara skräck..?), eller att hon försökte charma alla fransmän med att sjunga på franska (nej, inte Alouette), vilket typ... funkade? Sen skulle hon även fota maten hela tiden, för att skicka till farmor, vilket jag förbjöd. Jag kompenserade genom att låta mig fotas, luktandes på en ros i en park. Annars var hon min hjälte under hela resan som pratade franska (annars klarar man sig fan inte) som ett proffs och var totalt orädd. Jag var vädligt impad. Hela resans och typ hela årets hjältegärning var när hon åt upp all min skinka, som jag fick groteskt mycket av på min sallad, även fast hon höll på att spy av sin groteska laxsallad. Det är kärlek det.

Iallafall så har jag köpt en assnygg (asful..? Paris kan ju förblinda en..) röd klänning med änglar på. Lycklig som ett lamm.

Helgens svett var när tullkontrollen letade igenom hela min väska. Jag hatar sånt! Kan inte hjälpa det. Dom grävde och grävde tills de uppenbarligen hittade det misstänkta objektet de var ute efter... Vilket var min... tampongask (?!). Vad i den kan ha sett vasst och farligt ut? Det var en ganska komisk syn att se den storvuxna fransmannen stå och genomsöka min lilla lilla ask med sina vita handskar. Mystiskt.

Företsen så är Norden precis som klassrummet, vilket jag konstaterade när jag satt i vänthallen tillsammans med norrmän, danskar och finnar. Danskarna är som de coola, som låter och skrattar högt och super och röker. Vi svenskar, nördarna, sneglar lite osäkert på dem, men är så jävla väluppfostrade så vi skulle aldrig bete oss så. Norrmännen är de där ganska obekymrade plugghästarna som alla vet att det kommer gå bra för, och finnarna är de i klassen som har det lite sämre socialt ställt som super och slåss, men ändå inte är med de coola. Socila studier.

Jobbigaste tjejen satt snett framför mig på flyget. Jag hatade henne intensivt. När hela planet sov satt hon och läste Kajsa Ingemarssons bok Kajsas värld och skrattade helt galet högt som en häst, eller en ko, eller en hel bondgård. Bara för att jag var så sjukt trött och lite borta, lät jag mig bli så sjukt provocerad av detta, och mådde nästan illa av henne. Jag satte på min mp3 så att jag skulle slippa höra, men såg fortfarande i ögonvrån hur hon guppade upp och ner i flystolen av Kajsas tokigheter. Då försökte jag blunda, men jag lovar att hela jävla planet gungade av hennes Kajsa-skratt (eller så var det luftgropar). Tillslut somnade jag nog av ren utmattning (av min småaktighet som gör att jag kan bli irriterad på sånt...).

Åh, himlen såg precis ut som Lapin Kulta när vi flög in över Stockholm. Jag blev sugen på öl.

Föresten spånande jag och Puff fram roligaste i-lands problement på länge på msn.

Ellen med skägget säger:
det jobbigaste med remixer är att de får så sjuukt långa namn i ens mp3
Puff säger:
jag hatar det problemet..framförallt om displayen slocknar innan man hunnit läsa färdigt låtnamnet då får man rucka på någon kontrool men då börjar låtnamnet OM FRÅN BÖRJAN!!
Ellen med skägget säger:

haha! JAG VEET!
Ellen med skägget säger:

jävla gud
Puff säger:

det är så .. jag undrar varför Gud gör så här mot oss små människor..räcker inte skärselden?
Ellen med skägget säger:

fy faa-an

Jag ska flytta! En helt egen lägenhet. Det du. Casa di Ellen, eller nåt.

Nej du! Nu ska jag vårda min trädgård. Hoho

1 Comments:

Blogger Unknown said...

Ha ha ha!
Jag har aldrig påstått att franska är ett agressivt språk! Det är ett agressivt LÄTE! =D

Förövrigt mycket underhållande läsning i vanlig ordning.

Borde inte vårat MSN-samtal vara något för tjyvlyssnat.se?
Fast det kanske är för ironiskt för dem.

1:27 PM  

Post a Comment

<< Home