Min frisör är försvunnen från jordens yta. Vad ska jag göra? Jag ser ju ut som arslet och hela ballen men det tog mig fasen ÅR att hitta denna kvinna och jag vågar inte anförtro någon annan mina små frasiga lockar. Och håret blir bara längre och jävligare för varje dag. Snart får vi lov att sluta använda ytterdörren och så får jag pyssla fram en lång fläta som jag häver ut ur fönstret för Robert att klättra upp för när han kommer hem från jobbet. Och Robert ba: "Rapunzel, Rapunzel, let down your hair" och ja ba: "Sure mina lår!" Schmowack! Så får man någon användning för'et iallafall menar jag.

Hum hum...

Jag har varit på min första tillvalskurs ikväll! Illustration, skitskoj! Olika sätt, stilar och metoder inom illustration. Idag fick vi måla zebror och hönor, samt deras gemensamma barn (öh) för att "komma igång" och "släppa loss kreativiteten" (haha!). Nemas problemas herrn! Swisch swosh bästa zebra/höna-knodden in history. Nä, men allvarligt talat. Det var ganska kul och inte riktigt lika fånigt som det kan låta. Det kan nog bli riktigt bra som ett kreativt och friare komplement till den övriga undervisningen. Bara vi inte målar zebror varje gång. Det tror jag inte. Det hoppas jag inte.

Söndag

Jag och mamma hade dejt idag. Vi hade bestämt oss för att plocka svamp. Jag hade av någon anledning fått för mig att det var fantastiskt. För sjutton gubbar javisst! Urmysigt! Ut i skogen, frisk luft, kaffe i termos, sittunderlag och doften av jord och skog. Vi skulle småprata och skratta tillsammans. Vi skulle bli sådär mysigt upprymda när vi plötsligt klev in i högkvarteret för små ljusgula kantareller och sedan plocka oss rosiga om kinderna för att sedan återvända in i värmen och laga oss en kantarellsoppa! Nåt sånt. Det var väl inte riktigt så fantastiskt. Myggigt och jävligt och svårt som satan att hitta en endaste liten sketen svampjäkel. Plus att det är jättetråkigt att hela tiden behöva gå runt och böja sig ner. Jobbigt.

Vi åkte hem till mig istället, drack termoskaffe, åt bullar och spelade alfapet med bokstavskex. Vi slutade när mamma lade "FITTO" och insisterade att det var ett smeknamn för det kvinnliga könsorganet varpå vi började bråka. Plus att kexen tog slut.

Därefter åkte vi hem till pappa som hade lagat pappa-rätten number 1 spaghetti och köttfärsås, av vilken jag åt en sjuklig mängd och fick en välförtjänt klapp i ryggen som alltid utdelas av pappa då vi barn kommer hem för att gödas. Nu är jag trött som aset. Man blir trött av att vara ute i friska luften. Sjön suger som man brukar säga. Hepp!

Jag har länge funderat på vem tusan min huvudlärarinna på Konstskolan är så abbans lik, och plötsligt trillade poletten ner.


Det var så satans tillfredställande, eller förlösande som hon själv kanske skulle ha uttryckt det. Vilka arkiv i hjärnbalken var man inte tvungen att rota i för att gräva upp denna frodiga dam?

Min huvudlärare är förövrigt närmast ironiskt mycket kultur/konst-tant det är en fröjd för ögat. Prickar in både Gudrun Sjödén-särkar och finlandsvensk dialekt. Scorar kulturtant poäng ba PLONG PLONG! Dessutom är hon konstterapeut vilket gör att hon framstår som en lite mer exentrisk version av mamma. Kan vara både obehagligt och tryggt. Möjligtvis kommer jag en vacker dag lacka ur och tröttna på det "inre barnet" eller att bara "finnas" i konsten eller något annat i den stilen, men just nu känns det mest bara fint. Efter att ha plöjt igenom en hel säsong av Make me a supermodel var jag innan skolstart övertygad att skolan skulle vara stört prestationsinriktad och att en jury av lärare skulle rösta ut mig första veckan för att jag inte hade visat tillräckligt mycket vilja och utveckling inom skulpturämnet. "I'm sorry Ellen...We can NOT make you an art student." Det var precis tvärtom. Jag ska verkligen försöka ta tillvara på det här året och bara gotta mig och frodas i alla konstämnen.

....FRODAS?? Herregud, jag kommer ju bli precis som mamma när jag blir stor. Det är bara att plocka fram särken.

Hua